Tankar om eftersäsongen

Det är 2½ månader kvar av vår tid ute i skärgården. Ganska många helger alltså även om en går åt till en resa till Skottland och någon/några till kan gå åt till jour.
Det finns så mycket fint på helgavstånd från vår hamn. Förutom våra närmaste skärgårdar, Söderarm och Arholma tex, kan man lätt komma ut till Norrpada och Rödlöga. Eller segla utomlands till Åland som ligger en lagom dagsetapp bort. Runt oss finns också Fejan och Högmarsö med krogar och barer att trösta sig på vid skitväder. Eller varför inte segla till Saltkråkan, Norröra alltså, där det numer går att fika i Snickargården där farbror Melker bodde med sin familj.
Vi får se vad vi hittar på. Just nu är det så enormt ansträngande på jobbet att risken blir att vi håller oss i hemmaskärgården och bara sover och plockar svamp de dagar vi är lediga.
När det är riktigt skitväder och mörkret faller tidigt fram mot slutet av september och oktober händer det tom att vi ligger kvar vid bryggan i Gräddö och har båten som bas för vandringar och utflykter "på land".
Vårt båtliv är ganska prestigelöst. Vi ser båten som vårt andninghål som ska ge oss kraft att orka med resten av livet som dundrar runt våra öron. När vi kommer till henne är det som att stänga en dörr mot bullret, allt blir tyst och lugnt och så vill vi ha det. Vi gör det som faller oss in och planerar om efter verkligheten istället för att försöka anpassa oss efter tidigare planer. När vi inte når de platser vi tänkt segla till vet vi att de ligger kvar och vi har en upplevelse till att se fram emot i framtiden.

Vår förra båt, Albin Novan Lazy Lyn, i Söderarms skärgård en fin septemberdag 2008

Den kommande helgen vill jag till någon av våra utskärgårdar. Söderarm är väldigt fint och där kan man få lä för det mesta. Vi får väl se på söndag hur det blev.